Tankar!

Tack för tips om hur man lever bättre i nuet. Det är tydligen en omöjlighet... det känns ju rätt bra egentligen.
Alltså lycklig är jag och nöjd med tillvaron förutom att man måste jobba...
Jag tror även att när man får barn får man dåligt samvete av att vara borta från barnet.
Det var skönt den första tiden då man bara får tänka på sig "själv" igen på jobbet.
Men sen kommer ångesten av att vara borta från sitt lilla barn.
Det är säkert något man vänjer sig till med tiden.

Men sen har man också såklart sämre dagar när man inte vill på jobbet och bättre dagar när man bara vill dit. Som med allt annat. Det går upp och ner.

Men att vara lycklig jämt och nöjd till 100% kan man inte vara. Om man inte hade sina dalar skulle man aldrig uppskatta när man hade det bra.
Jag har mina såkallade "moments" när jag bara kan svimma av lycka för att allt bara är såbra.
Ni vet när man tänker på hur lycklig man är. Hur bra man har det. Att man kan gå, röra sig, har mat på bordet, tak över huvudet, vänner, en underbar kille och framför allt ett barn.
Att bara stanna upp och njuta av allt.

Det är mitt tips till alla som har en dålig "tid" eller "dag"
Om det är något vi kan styra över så är det våra egna tankar.
Det är inte lätt men det går:)