Stressen.

Känslig som man är började jag storböla när dom kom gående hand i hand över flygbanan...vackert var det...

Har H hemma idag från dagis. Jag ville hitta på något mysigt med honom idag. Går iväg emot skogen som inte alls ligger långt ifrån huset. Jag håller på att tvärdö.. varmt som f...n
Lite uppför är det ju men jag borde orka gå dit.
Men nä, jag höll på att tuppa av så vi gick till en lekpark istället.

Jag som sa till bvc senaste igår att jag inte kände av att mitt blodvärde ligger på 91.
Det gjorde jag nu...

Borde ta det lugn som dom sa.

Men gör jag inte det?
Jag sitter ju här vid datorn då H precis har somnat. Har precis slängt i mig fiskbullar direkt ur kastrullen.Känner att jag borde plocka ihop, funderar på vad vi ska äta till middag, förbannar grundfärgen som inte torkar, möblerna står mitt i hallen och sovrummet, funderar ut hur jag ska underhålla H när han vaknar. Känner i hela kroppen hur den "vanliga" dagliga stressen har intagit min kropp igen..

Men jag tänker vägra känna så här. Jag vet att jag känner mig lugn när jag är själv, jag bygger ju bara själv upp den här stressen i mig helt i onödan.

Ta det som det kommer! Släng fram en fiskjävel ur frysen och skit i resten.
Jag tar nu ett djupt andetag och skiter i resten.....