Vårat charmtroll

Helmer är i sin absolut härligaste ålder hittills.
Jag är nästan KÄR i honom.
Han är så kärleksfull mot alla. Pussas och kramas.
Otroligt hjälpsam i hemmet. Det ska fixas och bakas. Han lyssnar och förstår allt.
Han har även börjat pratat otroligt mycket.
Familjens lilla charmtroll:)
Somnar nu själv i sängen på två röda.
Det märks att han är inne i en fantastisk period i hans liv.
Han älskar livet och allt som hör till.
Jag vill bara stanna tiden och vara kvar här en stund.
Jag har även läst att tvååringen känner sig som en kung över livet. Det stämmer verkligen.
Men kan han inte alltid få vara det?
Jag ser inte framemot raseriutbrotten och trotsen som kommer...
Men men alla barn måste ta sig igenom det och även mitt.

Jag passar på att njuta just nu för han är så fantastisk!