Gravid

V.38
Min förra graviditet var väl som dom första egentligen är. Trött , illamående ett litet tag, deppig och den sista tiden jobbig. Men orkade inte med någonting.
Fast man sov på natten och kunde ligga på soffan varje sekund efter jobbet....Konstigt det där.
Då visste man inte ens vad trötthet var.Vad som egentligen är jobbigt och hur mycket tid man har för att lata sig och tycka synd om sig själv....

För denna graviditet när man har sovit 5 hela nätter på 2 år. Man kan inte ligga på soffan och lata sig speciellt mycket. Sätta sig, ställa sig upp 100 gånger per dag... Dessutom testas tålamodet 100 gånger per dag.
Det konstiga är attdenna graviditet mår jag BÄTTRE....Hur är det möjligt?

Jag är piggare och gör det som ska göras och inget snack om saken.
Man har väl helt enkelt inget val.
Man måste få någon slags överlevnadsinstinkt för barnet man redan har att man bara kör på.
Barnet i första hand...
Visst mådde jag illa den första tiden men jag minns den knappt idag.

Jag trodde ärligt talat att allt skulle vara jobbigare att redan ha barn och vara gravid.
Fram tills nu. NU mina damer och herrar är det ingen dans på rosor längre. Jag är höggravid och det är JOBBIGT!


Nu är jag i vecka 38, och NU kan jag säga att NU är det tungt.
Ont i ryggen för att jag lyfter H allt för ofta än jag borde.
Trycket där nere gör att jag känner mig akut kissnödig varje steg jag tar.
Jag är tung och rör mig som en flodhäst.
Trött är bara förnamnet..
Sammandragningarna som ständigt är igång gör att min puls och temp ökar.(känns det som)
Jag vill så mycket men min kropp säger ifrån...

Utanför Ica igår -
R går mot bilen men massa tunga kassar. H springer åt FEL håll i världens fart. Idiot som jag är men har inget val, sätter jag igång och springer efter honom...
Han gapskrattar för att han vet att jag springer efter och tycker det är kul..
Jag gapskrattar för jag känner bebisens huvud dinglar runt mellan mina ben....

Ja, man vet att man lever om man säger så:)
Älskar att var gravid men nu är den varmt välkommen att lämna sin håla för min kropp orkar inte mera..:)
Kom nu mitt älskade barn vem du än är...Jag är redo!